Shit, snart maj och jag fattar inte ens att april passerat. allt går så fort nu, skönt fast endå inte. Noll planer för någonting fram över och nu börjar all stress med nationella. Orkar inte.

hur som helst så ligger jag och deppar i sängen. Inte för min sjuka magvärk som aldrig ger sig eller för stressen inför nationella, utan för att min telefon gått sönder. Klart den ska pajja när man börjat få lite flyt. Aldrig får man vara nöjd 

kan inte förklara med ord hur mycket jag tycker om dig

Strong is the new skinny. 

Du behöver inte förstå, men det här är sättet som jag gör det på. Och det är upp till dig. Om du vill vara med mig.

Äntligen fått klart det sista, här bor jag!

dagen har gått rätt fort och bestått av gym, matte, och diagnos i fek. i kväll har jag bara pluggat, packat och kikat lite tv. Skönt att sova sista natten själv på några dagar Iallafall.

att du bara försvann. du förtjänade bättre.

om jag fick en enda önskan, skulle jag önska att du fick komma tillbaka.

gråter mig fortfarande till sömns i saknaden utav dig och jag känner mig så fruktansvärt tom.

det gör så ont, vet du det? 

Magen har inte blivit bättre men två saker till är avklarat i skolan. Nu är det bara fek uppgiften och svenskaprovet kvar, känns skönt! Annars har jag bara varit på gymmet och ätit hos mammsen, va så hurtig så jag sprang faktiskt hem! Börjar synas lite resultat nu och jag hoppas att det kommer synas mer nu när jag ska försöka tänka på vad jag äter!

ligger i sängen, haft en rätt bra men tung dag. Gjorde en bra men jobbig redovisning om bipolär sjukdom som jag hade otrolig ångest över. Men när den var gjord och allt gick bra så känndes det rätt okej! 

Har föresten fått någon slags magkatarr av all stress och det svider och river i magen på mig, jag är hungrig konstant och väldigt yr. Gymmet gick inte som jag hade planerat då jag va i taskig form men det är bara att ta nya tag I morgon. Nu ska jag ta en Novalucol och mysa ner mig, snart läggdags, faktiskt. 

 

haft en bra helg med min finaste vän och laddar om som fan inför sista veckan innan lov. kommer  bli en dryg vecka med en psykologi redovisning och  gruppprov, två diskussions uppgifter, en i samhällskunskap och en i historia, en inlämningsuppgift i fek och sist men inte minst prov i svenska. Usch. Bara att kämpa på, för på torsdag får jag finally åka till ner till min simpa <3 

Kämpar, sliter, svettas. Det är fan ingen dans på rosor, det är fan inte alltid så kul. Jag har fått förhårdnader i både handflatorna och hälarna, blåsor som spräcks och svider och jag har ständigt blåmärken efter alla maskiner. 

Gymmandet gör ont, det kan göra så.fruktansvärt.ont. Det är svårt, det tar tid, man tappar ibland tråden, hamnar i obalans eller tappar orken. Men det är så. Och så är det för alla. Men det är ingenting som ska låta en hindras från att nå sina mål. 

Jag har inte alltid vetat vad jag vill få ut med min träning, det gör jag inte riktigt nu heller. Men jag vet att jag mår bra av det. Allt gymmande har hjälpt mig dämpa min stress, mina ångest attacker, mina svåra spänningshuvudvärker och min ork, till och med min livslust. Jag är glad att jag alltid tar mig dit, hittar tillbaka fast jag tappat tråden ibland, fast att jag kan vara så trött, fast att jag kan ha sån ångest som trycker i bröstet att jag får svårt att andas. 

Det är tungt, svårt och tar en jävla tid. Men det gör allt annat också. Man får stå ut, försöka vara nöjd med allt man gör. Det tar lång tid, men man är närmare än vad man var igår.

Go hard or go home! <3  

"jag blir så ledsen, för alla är så hård mot dig."
"nej, mamma. var inte det. jag sätter hårt mot hårt."

Jag vet inte om ni någonsin såg mig i ögonen, eller om ni va blind. Eller så var det kanske så att det gjorde för ont att inse. 

Ligger i sängen, ensam igen. Vet inte, rätt skönt endå. Gillar det faktiskt. Känt mig psykist trött och ledsen idag men fattar inte riktigt varför. Allt är lite upp och ner, fram och tillbaka hela tiden tycker jag. I morgon är det tisdag och jag ska försöka rycka upp mig. Det blir bäst så